GRANSHOLMS BRUK
1803-1978
Peter Adam Bergius fick Kommerskollegi tillstånd att anlägga
ett pappersbruk i Gransholm år 1803. Bergius uppförde ny damm- och
brobyggnad, pappersbruk, såg, kvarn, oljeslageri, vadmalstamp,
mjölkvarn samt rationaliserade brukets jord och
skogsbruk.
Vid en nattlig brand 1806 ödelades bruket. P A Bergius byggde
nytt år 1812. Vid denna tidpunkt byggdes också herrgården i samma
stil som Bergius stora hus i Växjö, nuvarande församlingshemmet på
Nygatan. 1816 överlät Bergius pappersbruket till sonen Adam Wilhelm
Bergii till ett belopp av 32000 rdr banco. Under lågkonjunkturen på
1820-talet gick Bergius i konkurs. Vid exekutiv auktion inropade
majorskan Ulla Wollin egendomen till en summa av 27333 rdr banco.
Hon överlät köpet till en släkting, Karl Adam Wollin som drev
bruket i sex år. 1839 sålde han bruket till Axel Göran Posse på
Bergkvara.
Fyra år senare köpte Johan David Husberg bruket för 16 666 rdr
banco. Efter bara några år gick också han i konkurs och bruket
såldes till rådman Johan Wahlqvist som efterträddes av sin son A W
Wahlqvist. 1861 sattes den 115 cm breda
pappersmaskinen in. Transporten från Karlshamn fram och åter tog
tre veckor och det användes tre par oxar samt ett tiotal hästar.
Det blev stor uppståndelse i Gemla när ekipaget drog fram. Så gick
även Wahlqvist gick i konkurs 1869 och bruket såldes till J L
Aschan för 60 000 rdr. År 1901 bildades Gransholms aktiebolag med
att aktiekapital på 550 000 kr. Vid den tiden var det mesta i
dåligt skick.
1903 anställdes A W Myhrman. Han var energisk och arbetade hårt. På tio år tredubblade han omsättningen. Arvid Myhrman dog 1947 och sterbhuset drev bruket till 1951 då det övertogs av AB Sture Ljungdahl som var verksamma till 1978 då bruket lades ner och en lång era på närmare tvåhundra år av papperstillverkning var till ända.
I Gransholmsrummet i hembygdsgården i Gemla presenteras ett rikt material från brukets långa historia
Omkring 720 år f. Kr, grundades staden Sybaris av Isis av Hellas och utnämndes till en forngrekisk koloni. Den var belägen vid Tarantobukten på det som idag skulle benämnas som just norr om hälen av den italienska stöveln.
Sybaris växte snabbt och befolkningen skaffade sig snart ett rykte om ett liv i lyx och lättsinnigt leverne. Sybariterna, som de kallade sig, levde för stunden och njöt verkligen av livets goda.
Kolonin förstördes tyvärr och dess invånare fördrevs därifrån av invånarna ifrån grannstaden Crotona år 511 före Kristus. Efter två misslyckade försök att återerövra staden byggdes staden Thuri upp istället i närheten av de gamla ruinerna av forna Sybaris.
Historien berättar att de även där fortsatte sitt leverne som äkta sybariter….
Trots att stor omsorg ägnats åt att tillförsäkra
riktigheten av informationen på
hemsidan, åtar sig Sybarit Capital AB eller
andra bolag i koncernen inte något ansvar för den.
Sybarit Capital AB eller andra bolag i koncernen tar sig rätten att utan förvarning göra ändringar eller uppdateringar med avseende på innehållet i hemsidan eller dess format vid vilken tid som helst.
